Ormbergsmilen var ganska härlig att promenera, bortsett från då vi var tvugna att gå i vatten/lerpölar. Jag hade vita skor så de gick ju åt helvete. Måste nog tvätta dem ikväll tror jag. Det var även en plåga i slutet, 600 m. upp för ormberget för att göra vad? Säga att man var i mål? Både mina och Linneas ben avled på bussresan hem så vi fick kräla oss in genom min port och in i lägenheten. Jag undrar hur det gick för Linnea på hennes nästa buss hem.
Nu ringde jag nyss Lena för att fråga om hon ville hänga och dingla med mig lite senare. Då visade det sig att hon var på skolan (!) och pluggade med nägra klasskamrater. Vilka satsare alltså. Hon ska bli min förebild. Hon skulle i alla fall komma senare. Nu funderar jag hårt på att slänga mig i soffan och vila ett tag.
Och juste, jag börjar sommarjobba imorgonkväll. SOMMARjobba. Underbar tanke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hemresan gick bra. jag höll mig från att somna och lyckades hoppa av på rätt hållplats! :D
ja! sommarjobba! jihaa. hoppas jag hinner bli frisk, fast det kommer ju inte att hända.
Skicka en kommentar