Jag är fortfarande ett frågetecken. Då jag är på danslektioner på skolan är allt som i himmelriket, verkligen. Jag träffade min (kanske) blivande mentor på magasinet idag och hon var, som väntat, danslärare. Vi pratade om all dans som kommer vara på schemat under åren och jag blev glad som en pärla. Sedan såg jag även några män från min klass vandra förbi (eftersom de numera går på magasinen) med vår rektor och lärare på enp och då fick jag genast tillbakalängtanskänslor och ångest. Då blir jag ledsen och undrar vad jag ska göra. Då kommer alla tankar och all fethat över att jag vill gå två linjer.
Jag hatar att jag inte vet vad jag vill. I övrigt har dagen varit bra och i morgon har jag min första danslektion. Jag längtar hursomhelst.
Hejdå,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
förstår verkligen att det känns jättejobbigt. men du har ju ett tag till på dig att bestämma dig, eller hur? jag är säker på att du tar rätt beslut till sist.
Skicka en kommentar