Åhnej, verkligheten närmar sig med stora steg och allt är åt helvete. Alla känslor i kroppen om sommaren och om livet som en ledig kvinna börjar, på riktigt, försvinna. Jag känner mig som en gammal tant som bara sitter och väntar ut tiden istället för att riktigt ta vara på dagarna. Vad har hänt med mig, egentligen? Det är inte så här jag bukar vara och det är inte mitt riktiga jag som sitter i Lenas bäddsoffa och bloggar om sina sista dagar innan allting börjar igen. Var ska jag ta vägen?
Jag hoppas i alla fall solen skiner idag, igår regande det literdroppar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar